Pego, FIFA U-20 VM i Nigeria 1999

Det här är Pego. I likhet med de flesta andra nigerianska maskotar är han en örn. Man skulle kunna säga att örnen är Nigerias motsvarighet till den ryska björnen. Pego har visserligen ett rätt begränsat rörelseschema, men han gör lätt 10,000 på foten. Jag lovar. Räkna själv.

Aster, Vinter-Paralympics i Turin 2006

Efter att ha blivit elakt påhoppad av mina bloggkollegor för att ha inkluderat en schackmaskot är det dags att ge sig in på säkrare vatten igen. Paralympics får kanske inte så mycket uppmärksamhet men här har Turin lyckats bra med något som allt för få mästerskap vågar försöka, att lämna barn och djur därhän och låta något annat vara maskotförebild. I detta fall är det en glad snöflinga och den får också fungera som en liten julhälsning till alla våra trogna läsare på maskotbloggen (alla tre....).

God Jul!

Goleogate

Vilken härva!
Trots att tyskarna anlitade the Jim Henson Company - mupparnas skapare och några av de mest rutinerade i branschen - för att ta fram en VM-maskot gick det käpprätt åt helvete. Lejonet Goleo och hans vapendragare den talande fotbollen Pille, blev mäkta impopulära i hemlandet av två huvudsakliga anledningar. För det första har lejon ingen som helst anknytning till Tyskland, utan förknippas snarare med ärkefienderna England och Holland och för det andra störde sig de germanska puritanerna på att snuskhummern Goleo sprang omkring utan byxor! Faktum är att vår stackars raggige vän var så illa omtyckt i hemlandet att det knappt såldes en enda Goleopryl och leksaksföretaget NICI, som hade köpt licensrättigheterna, gick i konkurs.

Goleo själv blev naturligtvis duktigt irriterad på det minst sagt svala mottagandet på hemmaplan och bestämde sig för att hämnas genom att ingå en ohelig allians med en annan av europas fotbollsstormakter. Maskotbloggens påpasslige fotograf lyckades fånga Goleo på bild när han tar emot en större summa pengar av en italiensk lagledare precis före avspark i VM-matchen mellan Italien och Ghana. I utbyte gjorde Goleo en riktig plattmatch i semifinalen mellan Tyskland och Italien vilket ledde till att gipskatterna vann med 2-0, tyskarna marscherade ut ur turneringen och Goleo fick sin hämnd på det otacksamma tyska folket.

Salmingo, C-VM Ishockey i Spanien 1986

Inget symboliserar ett C-VM i hockey bättre än en ekorre med skolios.

God Jul!!

Lika som bär-extra 9!

Det vilda håret, den runda färglada näsan, den gula halsduken / slipsen gör att likheterna är slående. Visst måste det vara Plupp som är förebilden åt maskoten för Schackolympiaden 2008 i Dresden? Vem visste att denna försynta fjällvandrare gömde ett schackspel i sin kåta? För övrigt fann vi den Plupp-influerade maskoten på Susan Polgars schackblogg, Maskotbloggens absoluta favoritblogg om schack (konkurrensen är stenhård men hennes maskotintresse fällde avgörandet). Namnet på maskoten ifråga, Chessy, avslöjar att schackspelare må vara smarta men inte är de särskilt fantasifulla.

Unie, Sommaruniversiaden i Kazan 2011

Det här är bra! Ryssarna har tänkt lite utanför lådan den här gången och bestämt sig för att skippa björntemat. Med strålande resultat! Denna ytterst charmiga krabat har det mesta som krävs. Ett kort och kärnfullt namn, fart och fläkt, tuffhet samt en rejäl gullighetsfaktor. Plus i kanten för den eleganta renommésnyltningen i form av en färgglad "OS"-fackla.
De enda invändningarna är väl varför man använder en snöleopard till en Sommaruniversiad(?) och att denna maskot hade varit värd ett bättre öde än ett akryl-OS i Tatarstan.

Bad Badtz-Maru, basket-VM i Japan 2006

Så här ska det se ut! En fullständigt lysande bad-ass pingvin med en lätt touch av Bart Simpson! Och skapad av männen bakom den japanska ikonen Hello Kitty, av alla människor. Dessutom lär namnet Badtz-Maru vara en jättefestlig ordvits på japanska, säkert minst lika fyndig som KaLo.

De konservativa krafterna inom korgbollsvärlden var dock inte lika roade när BBM presenterades. Framförallt störde de sig tydligen på bollen (!) som faktiskt var den officiella boll som användes i VM. "Did the penguin poop on the ball??" var en av kommentarerna.

Ameriko, Copa America i Colombia 2001

Ett tips till Christer Fuglesang, om du stöter på den här gynnaren under dina rymdpromenader bli inte orolig. Det är bara Ameriko, en av ytterst få rymdmaskotar vi känner till. Ameriko sägs komma från planeten Ko, galax okänd men av utseendet att döma så borde den återfinnas någonstans i närheten av Manga-nebulosan.

Det är för Maskotbloggen och alla andra obekant varför Colombia riktade in sig på ett rymdtema men det är ju möjligt att de sponsrat en väderballong eller två genom åren. Det är dock intet att sätta upp emot Sverige och vår rymdhjälte Christer som förutom att vara förste svensk i rymden också stått för pionjärinsatser när det gäller att lansera ABBA i rymden samt bidragit med viktiga vetenskapliga uppdrag som att laga en trasig kamera och fästa saker med en bultdragare. Ett litet steg för mänskligheten men ett stort steg för Christer när det handlar om att bli en inventarie i kommande upplagor av Trivial Pursuit.

Allwin, Friidrotts-EM i Göteborg 2006

Det hjälps inte. Trots hemmaplan. Det måste gå att komma på nåt bättre än det här. Namnet, Allwin, togs fram genom en sms-omröstning. Några av medtävlarna var bland annat Shakespear (!) och Jane the Crane. Vad hände med mina förslag, Tranströmer och Craniac?? Dessutom gör tävlingsledningen sig skyldig till nåt sorts copyright-brott då namnet Allwin redan använts för att en maskot till World Games i Duisburg 2005! Min spontana reaktion om jag upptäckt denna spattiga trana på plats vore ett barmhärtighetsskott med hagelbössan i höjd med diskusringen på Ullevi.

Det finns vissa kriterier som måste uppfyllas med en bra maskot. Ett är att den måste vara antingen gullig eller tuff. Allwin är ingetdera. Ett annat är en känsla av action och fartfylldhet. Allwin ser mest sinnesslö ut. Skillnaden blir tydlig på den nedre bilden. Vän av ordning ser att übermaskoten KaLo smugit sig in och bara äger tillställningen, som endast ett Lodjur från Göteborg kan göra.

Mello, cricket-VM i Västindien 2007

Goda nyheter! Cricketmaskoten är inte fullt så utrotningshotad som vi först trodde och vi har lyckats gräva fram ytterligare en!

Mello är även intressant ur en annan aspekt eftersom han är ett uppenbart försök av arrangörerna att förändra hela sportens image. Normalt förknippar vi ju cricket med vita kläder, tepauser och hyfsat stiff upper lips, medan Mello vill få oss att tro att cricket hör hemma i X-games tillsammans med bungeebiking, scubawrestling och liknande krystade sporter. Vi får väl se om kidsen köper det. Lycka till, önskar Maskotbloggen!

Lika som bär-extra 8!

Känns inte det där löpsteget hos maskoten Nandy från U20-VM i Argentina 2001 igen? Ta bort bollen och infoga Wile E. Coyote i bilden så faller bitarna snabbt på plats. Inte ens i Argentina är väl strutsarna blåa? Inte den första gången en maskotdesigner hämtat inspiration från de tecknade seriernas värld. För de som undrar är förresten Roadrunner en sorts tuppgök.

KaLo, Friidrotts-VM i Göteborg 1995

Som vi tidigare visat här på maskotbloggen så har Sverige ingen stolt maskothistoria men det skall erkännas att KaLo (för övrigt till vänster i bilden ovan) ligger oss varmt om hjärtat. Sommaren 1995 tillhörde KaLo som dominerade fullständigt på Ullevi och bland annat hetsade Jonathan Edwards till ett fantastiskt världsrekord i tresteg. Visserligen har inte lodjur så mycket med just Göteborg att göra men det kompenserade man med ett sedvanligt halvlamt ordvitsande vid namngivningen (som dessutom måste varit fullständigt omöjligt att översätta åt Nebiolo och övriga utländska gäster) .

Det som framför allt imponerar med KaLo är hur långlivad han blivit. Andra maskotar kommer och går men KaLo består vilket är mycket ovanligt givet den hårda konkurrens om uppmärksamhet som råder i maskotvärlden. Bilden ovan är faktiskt från Finnkampen 2005 och som vi kan se är KaLo efter tio år i rampljuset still going strong och har fortfarande inga problem med att locka till sig kvinnliga beundrare. Keep on pimping KaLo!

Choklit, Canada Games i Thunder Bay 1981

Stackars, stackars lelle Choklit, varför ser han så ledsen ut? Kan det vara för att han, som är en väldigt trevlig liten maskot, vet att det 14 år senare kommer att komma två missfoster som spottar på allt vad älgar och Canada Games står för?

För övrigt undrar jag om någon kan förklara kopplingen mellan vår käre tiotaggare och den här majskolven. Vad betyder egentligen Choklit/Choclito?

Ausca, Commonwealth Youth Games i Bendigo 2004

Ärligt talat så vet jag inte vad jag ska säga. Det här förväxta skadedjuret är kanske inte lika fantasilöst som den polska ekorren, men det är fan så mycket fulare. Det kan mycket väl vara den fulaste maskoten någonsin. Men vad kan man förvänta sig när arrangörerna är för snåla för att anlita en proffessionell designer, utan tvingar de stackars barnen i klasserna 4B och 4/5W i Eaglehawk North Primary School att plocka fram denna vanskapta pungråtta. Antagligen fick de inte ens en klubba för besväret.
Skäms, Bendigo!

(Bendigo är för övrigt en metropol på 95,000 invånare ca 150 km nordväst om Melbourne, Australien.)

Croconile, African Cup of Nations i Egypten 2006

Mästerskapet som sådant präglades av en rätt trist fotboll men det kan inte skyllas på maskoten "Croconile" som faktiskt är riktigt lyckad och hjälpte hemmalaget att ta hem turneringssegern. Bra design med en tydlig lokal anknytning och ett helt ok namn gör att vi på maskotbloggen får dela ut ett högt betyg. Extraplus för att "Croconile" ser ut att vara på väg att bryta ut i "Walk like an Egyptian"-dansen.

Quiz time!

Vem är detta?



1. Djävulens avkomma
X. En ondskefull irländsk tomte som äter små barn
2. Maskotapan Bei Bei från Asian Cup i Kina 2004

Dazzler, cricket-VM i Sydafrika 2003

Länge trodde man att cricketmaskoten bara var ett fantasifoster, precis som enhörningen, kentauren och lemuren. Vi på maskotbloggen är därför oerhört stolta över att kunna presentera Dazzler, en tvättäkta och livs levande cricketmaskot!

Vår vän Dazzler är inte bara ett bevis för att cricketmaskoten faktiskt existerar utan även en synnerligen kompetent maskot i största allmänhet. Coolt namn och hög originalitetsfaktor på valet av djur. Det enda man kan ifrågasätta är väl hans klädsmak, men snygga skjortor verkar inte vara sydafrikaners starka sida.

Snowie the Snowman, Ishockey-VM i Sverige 1995

Jag vet inte hur ni ser på det men jag skäms å sveriges vägnar. Rätt rejält. Ja, men det såg ut så på sjuttiotalet, säger du. Det är möjligt men nu snackar vi 1995. Den är ful. Den är mesig. Den ser ut som den är gjord av en efterbliven 5-åring. Man hade sannolikt fått fram en vassare maskot om man så låste in en apa med fingerfärger i ett rum.
Denna maskot gjorde comeback ett par år senare. Fortfarande med ett retarderat utseende men i alla fall färglagd.

U23-EM i friidrott, Polen 2003

Jag är liksom mållös.. Detta är vad polackerna drog fram ur rockärmen. -Mariusz, har du nån bra maskotidé? -Min dotter har ett skabbigt mjukdjur hemma, vi kan ta ett foto på det och sen sy på vår logo. -Done deal.
Skomakare bliv vid din läst heter det ju. I det här fallet bärplockning och amfetamin. INTE maskotar!

Aurora och Boreal, Canada Games i Grande Prairie 1995

Det finns helt klart en hierarki även bland maskotarna där de från os och fotbollsvm ligger i topp men det behöver inte betyda att mindre betydelsefulla mästerskap inte kan slå till med en stark utmanare då och då. Canada Games vill dock inte störa den rådande ordningen utan nöjer sig med ett par som väl reflekterar mästerskapets status i resten av världen. Boreal är illa nog med sin toppluva och pastellfärgade clownskor men Aurora är snäppet värre. En älg med läppstift och pannband, vad är detta? Det är bara att citera den klassiska låten: "Älgarna protesterar, älgarna har fått nog".

Ronnie the Racoon, vinter-OS i Lake Placid 1980

Vad hände här egentligen? I vanliga fall brukar man kunna lita på att amerikanerna kan det här med vinnande design och allt som kan gynna merchandising men denna gång gick det helt fel. Tvättbjörnen Ronnie bjuder visserligen på en klassisk skidpose men ser i övrigt mer ut som något hämtat ur en tjeckisk tecknad barnfilm från 70-talet. Exakt hur fast i det förflutna den stackars Ronnie var stod klart när ryssarna lanserade maskotmonstret Misha till sommar-OS samma år. Östblocket hippare än USA? Det kunde givetvis inte amerikanarna acceptera och satsade därför stenhårt nästa gång de fick chansen, men mer om det en annan gång.

The Panda Bear, FIFA U-16 VM i Kina 1985

OK, jag vet att vi klagade på att Kristin och Håkon var för präktiga, men det här är ju löjligt. En blek, överviktig och marijuanasmugglande nalle med bikinitrosor. Är det en god förebild för våra unga fotbollsspelare?

Maskotregel 2. Ensam är stark

På senare tid har vi sett en skrämmande trend i maskotbranschen - inflation. Detta är ett oskick som måste stävjas! I vissa sammanhang kan vi acceptera att en frontman behöver en sidekick, men när maskotbesättningen börjar se ut som ett helt fotbollslag är det dags att sätta ner foten. Titta till exempel på de s.k. ugglorna, som nån japansk treåring har ritat. Ingen jävel kan väl hålla reda på vem som är Sukki och vem som är Nokki, osv. Ensam är stark!

Trau Vang, South East Asian Games, Vietnam 2003

Den här tuffingen påminner inte så lite om balett-tjuren Torito. Men det här är faktiskt en diarréfärgad buffel. Coolast av allt är dock uttrycket "Bóng dá football"! Mer sånt!

Winni, ishockey-VM i Österrike 2005

Här har vi en riktig player. Vi snackar maskotvärldens svar på David Lee Roth. Den här killen handlar bara om sex, drugs och hockey. På bilden ovan ser vi Winni i sällskap med en ung ishockeysupporter från Novgorod som ett par veckor senare tvingades uppsöka sin lokala hud- och infektionsklinik.

B-VM i ishockey, Tallinn 2006

Oh my god vad den här maskoten är ful..! Kärt barn har många namn heter det ju. Och därför förblir denna styggelse odöpt. 2 + 2 min för misconduct.

Copico, Vinteruniversiaden, Jaca 1981

Om jag inte visste bättre så kunde jag svurit på att skaparna av South Park hade varit framme här. Men upphovsmannen är en spanjor vid namn Jaime 'loco' Dos Santos som efter en misslyckad karriär som buktalare på diverse baskiska syltor slog igenom som illustratör för barnböcker. Jag tycker denna maskot är ganska lyckad. Kanske hade den förtjänat ett bättre öde än en Vinteruniversiad. Copico betyder snöflinga.

Maskotregel 1. Barnmaskotar blir aldrig bra maskotar

Genom idoga studier har vi här på maskotbloggen kommit fram några ofelbara regler gällande designen av lyckade maskotar. Den första regeln gäller problemen med barnmaskotar, den här maskotvarianten har provats ett otal gånger men aldrig gett lyckat resultat. Det är svårt att peka på exakt varför barnmaskotar alltid misslyckats men en anledning är säkert den att de ofta blir för söta och tråkiga när en lyckad maskot måste ha lite mer av den fantasi och humor som till exempel en talande apelsin har.

Våra kära norska grannar visade med sitt barnpar Håkon och Kristin från vinter-OS i Lillehammer 1994 exakt hur fel det kan bli. Dessa norska småglin ser så outhärdligt sunda och präktiga ut att de får "Alla vi barn i Bullerbyn" att framstå som medlemmar i Fucked For Life i jämförelse och vem orkar med det?

Torito, Copa America i Uruguay 1995

En diarréfärgad tjur med balettskor. Coolt, Uruguay...

Kinas, fotbolls-EM i Portugal 2004

Denne Spirou-influerade gamäng får anses vara en av de mindre odugliga barnmaskotarna.
Precis som med Atlanta-Izzy finns det en utförlig historia som beskriver Kinas bakgrund och egenheter. Enligt denna historia har Kinas "incredible footballing skills never gone to his head and he is without arrogance. He has a hardworking and diligent approach to football training." Tvärtemot de flesta andra portugisiska fotbollsspelare, alltså.

Schneemandel, vinter-OS 1976 i Innnsbruck

"If there's something strange in your neighborhood
Who you gonna call?
Ghostbusters!
If there's something weird and it don't look good
Who you gonna call?
Ghostbusters!

If you've had a dose of a freaky ghost
You'd better call Ghostbusters!"

Vi tackar Österrike för en av få maskotar till synes inspirerad av övernaturliga varelser även om de själva hävdade att det skulle vara en slags snögubbe. Möjligen en snögubbe att skrämma små barn med.

The Super Eagle & the Black Star, Africa Cup of Nations i Nigeria & Ghana 2000

Afrikanska mästerskapen i fotboll får inte direkt massiv mediabevakning här i det frostiga Sverige och när det väl rapporteras därifrån handlar nästan alltid om nåt stackars landslag som har försvunnit i djungeln eftersom de inte vågar åka hem på grund av klena resultat. Denna brist på bevakning har också lett till att de afrikanska maskotarna lever ett liv i nästan fullständig anonymitet. Därmed inte sagt att det inte har kommit en hel del habila maskotar från Afrika. Dunder-Örnen och Dödsstjärnan - symbolerna för Nigerias respektive Ghanas landslag - är till exempel två högst kompetenta killar som får extra pluspoäng för sin mycket smakfulla färgsättning.

Lika som bär-extra 7!

Shuss från vinter-OS i Grenoble 1968 var den första officiella os-maskoten och skulle därmed vanligtvis förtjäna lite respekt men när man ser vad de galna fransmännen gjorde förstår man att det oftast är Waldi som får äran av att infört maskotarna i de största av mästerskap.

Shuss är alltså en badboll med en deformad klädnypa av plast påklistrad, vad har det med vintersport att göra? Det är ett rent under att os-maskotarna överlevde detta inledande snedsteg.

Izzy, sommar-OS i Atlanta 1996

Maskotar uppträder i en övervägande majoritet av fallen i någon av följande former:
1. Djur
2. Barn
3. Frukt o grönt

Ibland händer det dock att de faller utanför dessa grova kategorier och dyker upp som något helt annat, till exempel ett finskt torn eller en "Rubiks orm". Vår vän Izzy är ytterligare ett exempel på en maskot som gör anspråk på att vara "speciell". Som ni trogna maskotvänner naturligtvis känner till kommer namnet Izzy från "What is it?", den fråga man gärna ställer sig när man ser det tokflinande blåa monstret.

Enligt the History of Izzy, en skröna som får JRR Tolkien att framstå som en fantasilös novellförfattare, finns det en hel värld av "Whatizits" - små otäcka, färgglada "keepers of the flame" - inne i själva den olympiska elden. En av anledningarna till att Izzy valdes till Atlantas maskot lär ha varit det faktum att hans mor var en lila och hans far var en grön Whatizit, vilket på ett mycket vackert sätt visade på stadens etniska mångfald och totala avsaknad av rasdiskriminering.

Trots sitt tveksamma yttre gjorde Izzy faktiskt stor succé och är en av de maskotar som har fått störst uppmärksamhet och flest fans världen över. I sin hemstad var han däremot inte särskilt populär, därav det stora antalet livvakter som behövdes så fort han tog en tur i sin permobil (se bild). Det sägs också att om man under OS frågade lokalbefolkningen vad det långa blåa streck som löpte upp och ner för Atlantas gator var för något (markeringen för maratonbanan, för den som inte visste) så blev svaret: "That's where we dragged Izzy's sorry blue ass out of town!"

Lika som bär-extra 6!

Likheten är nästintill kuslig. Föga kunde man ana att skaparna av ekorren Zagy, inför sommar-universiaden i Zagreb 1987, skulle vända sig mot den göteborgska revyvärlden för inspiration. En av bilderna föreställer givetvis Sten-Åke Cederhök - kanske den goaste av alla goa gubbar. Denna humor- och revyikon underhöll Lisebergsbesökarna under drygt 30 års tid. TV-publiken känner igen honom från succéer som Jubel i busken och Albert & Herbert.

World Cup Willie, fotbolls-VM i England 1966

En riktig hjälte som fått märkligt lite uppmärksamhet genom åren. Skönt kantig rock'n'roll-look och en klockren representant för Swinging London. Willie lär ha haft en stor del i det engelska VM-guldet.
Tyvärr har succén både på och utanför planen varit svår att upprepa och senare engelska maskotar har följt samma utveckling som deras landslag - utför sedan 1966.

The Camel, Confederations Cup i Saudiarabien 1997

Jag hade fått för mig att alkohol och alla typer av droger var totalförbjudna i Saudiarabien, men visst måste väl de käcka araberna ha tagit nånting för att få till den här spattige liraren? Tyvärr tog ruset visst slut när det var dags att hitta på ett namn, men det uppvägs av ett smittande leende, jätteroliga knän, världens längsta tånaglar och en gångstil som skulle göra Monty Python's department of silly walks avundsjuk.

Lika som bär-extra 5!

I slutet av 80-talet försökte UEFA lansera evighetsmaskoten (lat: Perpetum Mascote) Bernie. Han dök upp för första gången i EM i Tyskland 1988 och återanvändes sedan i Sverige 1992 (efter att ha tillbringat fyra år i solariet??).
Varför UEFA ville snuva oss på nya trevliga maskotar är det ingen som vet, men det kan ha handlat om ren och skär snålhet för att spara in på maskotutvecklingskostnaderna. Som tur var kom UEFA på bättre tankar och friställde Bernie efter Sverige-EM. Enligt uppgift fick han senare jobb på Liseberg.