Fatso, sommar-OS i Sydney 2000

Fatso the Fat Arsed Wombat är ingen officiell maskot och borde därför egentligen vara diskvalificerad från deltagande på Maskotbloggen, men vi menar att han förtjänar ett hedersomnämnande.

Fatso dök först upp i TV-programmet The Dream with Roy and HG, som följde tävlingarna i Sydney, men tog snart över hela OS-cirkusen och utklassade sina officiella kollegor Syd, Ollie och Millie i popularitet. Bland annat lyckades han dyka upp på ett antal prisutdelningar, trots att Australiensiska Olympiska Kommittén försökte förbjuda idrottsmännen att umgås med Fatso. Det här gjorde folk så upprörda och gav så dålig publicitet att IOK blev tvungna att förneka all inblandning i bannlysningen av Fatso. Än idag kan en staty till den rundlagde wombatens ära beskådas utanför Sydneys olympiastadion. Respekt!

Fuwa, sommar-OS 2008 i Beijing

Kära kineser, vi vet att ni är hur många som helst så ni behöver inte påminna om det genom att ge oss fem snarlika maskotar när det hade räckt med en. Detta grova övertramp av maskotregel 2 kallas som grupp Fuwa (ungefärligen Vännerna). Finns det verkligen någon som orkar hålla reda på vem som är vem? Dessutom har de envisats med att ge alla dubbelnamn. Nåväl, här är iaf en snabb identifieringsguide; fisken Beibei = blå tokhatt, pandan Jingjing = den klarar ni nog själva, olympiska elden Huanhuan = den med en brinnande julgran på huvudet, tibetanska antilopen Yingying = den med rymdhjälmen och slutligen har vi svalan Nini = den som kommer direkt från Tintinäventyret "Solens tempel".

Den första och mycket roligare tanken var att använda en traditionell kinesisk drake som maskot för sommar-OS 2008 men man var rädd för hur draken som symbol skulle uppfattas utomlands. Smart tänkt, Kina är inte rädda för att slå ner stenhårt på minsta lilla grupp av oliktänkande eller avrätta folk i mängder men på maskotsidan tänker man minsann på sin image. Då har man förstått vad som är viktigt här i världen.

Izzy, sommar-OS i Atlanta 1996

Maskotar uppträder i en övervägande majoritet av fallen i någon av följande former:
1. Djur
2. Barn
3. Frukt o grönt

Ibland händer det dock att de faller utanför dessa grova kategorier och dyker upp som något helt annat, till exempel ett finskt torn eller en "Rubiks orm". Vår vän Izzy är ytterligare ett exempel på en maskot som gör anspråk på att vara "speciell". Som ni trogna maskotvänner naturligtvis känner till kommer namnet Izzy från "What is it?", den fråga man gärna ställer sig när man ser det tokflinande blåa monstret.

Enligt the History of Izzy, en skröna som får JRR Tolkien att framstå som en fantasilös novellförfattare, finns det en hel värld av "Whatizits" - små otäcka, färgglada "keepers of the flame" - inne i själva den olympiska elden. En av anledningarna till att Izzy valdes till Atlantas maskot lär ha varit det faktum att hans mor var en lila och hans far var en grön Whatizit, vilket på ett mycket vackert sätt visade på stadens etniska mångfald och totala avsaknad av rasdiskriminering.

Trots sitt tveksamma yttre gjorde Izzy faktiskt stor succé och är en av de maskotar som har fått störst uppmärksamhet och flest fans världen över. I sin hemstad var han däremot inte särskilt populär, därav det stora antalet livvakter som behövdes så fort han tog en tur i sin permobil (se bild). Det sägs också att om man under OS frågade lokalbefolkningen vad det långa blåa streck som löpte upp och ner för Atlantas gator var för något (markeringen för maratonbanan, för den som inte visste) så blev svaret: "That's where we dragged Izzy's sorry blue ass out of town!"

Lika som bär-extra 4!

Vi har ju redan lite kortfattat behandlat den så kallade "bävern" Amik men hur tänkte egentligen kanadeserna när de utsåg superskurken Spökplumpen till maskot för sommar-OS 1976? Ett rött band runt magen räcker inte för att lura den här bloggen. Så undrar de vart pengarna tog vägen?

Millie, Sommar-OS Sydney 2000

Millie syftar givetvis på tusenårsskiftet och hon är en av tre maskotar för detta OS. De andra två är Syd och Olly men dessa lämnar vi därhän för tillfället. Detta myrpiggsvin skulle vara gruppens teknologiska whizkid och informationskälla. Jag tycker dock hon verkar lätt desorienterad. Hyfsad gullighetsfaktor ändå.

Misha, sommar-OS i Moskva 1980

Dags att hylla en av de riktigt stora om inte den störste i maskotarnas stolta historia, björnen “Mikhail Potapych Toptygin” eller Misha som han allmänt kallades. Visst, man kan tycka att kombinationen Sovjet och björn är lika nyskapande som den GAIS och skinnväst men ändå, den här gången lyckades det. Så här 26 år senare lever minnet av Misha vidare och det är nog fortfarande den maskot som haft störst genomslag hos allmänheten. Fråga vem ni vill om maskotar de minns och det skulle förvåna mig storligen om inte den här björnen snabbt dök upp.

Än mer anmärkningsvärd blir Mishas popularitet om man tänker på hur läget var 1980. Det kalla kriget var kallare än på länge efter den ryska invasionen av Afghanistan och USA med flera bojkottade spelen och utmålade Sovjet som ondskans näste. Trots dessa odds lyckades de sluga moskoviterna charma hela världen enbart med hjälp av en söt liten björn. Designern bakom mästerverket, barnboksillustratören Victor Chizikov jobbade hårt i sex månader och han lyckades fullt ut.

Misha var en stormande succé och visade på allvar hur mycket en lyckad maskot kan betyda för ett evenemangs framgång. Till skillnad från tidigare spel hårdlanserade man nu maskoten och lät den förståndigt nog vara med vid både öppnings- och avslutningsceremonierna. Souvenirer med Misha såldes i stora mängder och visade att även de bakom järnridån visste en del om hur det här med kringförsäljning funkade. Det är inte en slump att den enda maskot som syntes till när jag växte upp var en liten Misha-porslinfigur som stod i fönstret på sommarstället.

Däremot är det nog inte många som minns Vigri, sälen som representerade OS-seglingarna i Tallinn och det är nog lika bra det. Är det rabies stackarn drabbats av?

Athena och Phevos, sommar-OS i Aten 2004

Är det herr och fru Bigfoot? Är det Elefantmannen och hans syster? Är det två shampooflaskor ute på promenad? Är det ett par muterade kålrötter? Nej, det är bara Athena och Phevos, Aten-OS osannolikt fula maskotar som inte uppfyller ett enda krav på en kompetent maskot. 108 års väntan på att OS ska återvända till Grekland och det här var vad man lyckades få fram? Grekisk formgivning när den är som sämst.

Och apropå att Cobi har en penis i ansiktet - hur skall vi tolka att A&P sägs vara besläktade med denna antika grekiska dildo?

Cobi, sommar-OS i Barcelona 1992

Låt mig presentera Cobi. Cobi skall föreställa en hund. Frågan är varför han har en penis i ansiktet? Ryktet säger att skaparen, Javier Mariscal, jobbar på den spanska motsvarigheten till Samhall - El Dego. Dålig maskot helt enkelt.

Amik, sommar-OS i Montreal 1976

Detta är Amik. Hur många slagskott mot skalltrakten som skaparen av denna styggelse mottagit kan vi endast spekulera i. Btw, Amik betyder bäver.

Waldi, sommar-OS i München 1972

Vi inleder vår bevakning med Waldi, en pionjär på maskotfronten och den första officiella OS-maskoten (edit: första officiella maskoten vid ett sommarspel). Enligt uppgift var det en man vid namn Willi Daume som kläckte idén att använda en tax som maskot, eftersom han själv var stolt ägare till en wiener dog. Vi skall vara tacksamma att herr Daume inte höll sig med vandrande pinnar.

I vårt tycke ser Waldi något ålderdomlig ut, vilket väl inte är så konstigt med tanke på att hon (jo, vi tror att det är en hon) trots allt har närmare 35 år på nacken (245 hundår!). Dessutom har hon mer drag av logotyp snarare än maskot. Det är lite svårt att se framför sig hur Waldi gick runt på arenorna och hetsade massorna, vilket i vår mening är en av maskotens absolut viktigaste uppgifter. (Det fanns dock andra tyskar som gjorde detta mycket framgångsrikt ca 35 år före Waldi.) En riktig kvalitetsmaskot skall inte bara se bra ut på bild utan måste även fungera "live" i full mundering!

På plussidan noterar vi den kreativa färgskalan som ingen efterföljare ens har kommit i närheten av. Dessutom måste Waldi naturligtvis hyllas för sitt banbrytande arbete för maskotkulturens spridning i världen.