Allwin, Friidrotts-EM i Göteborg 2006

Det hjälps inte. Trots hemmaplan. Det måste gå att komma på nåt bättre än det här. Namnet, Allwin, togs fram genom en sms-omröstning. Några av medtävlarna var bland annat Shakespear (!) och Jane the Crane. Vad hände med mina förslag, Tranströmer och Craniac?? Dessutom gör tävlingsledningen sig skyldig till nåt sorts copyright-brott då namnet Allwin redan använts för att en maskot till World Games i Duisburg 2005! Min spontana reaktion om jag upptäckt denna spattiga trana på plats vore ett barmhärtighetsskott med hagelbössan i höjd med diskusringen på Ullevi.

Det finns vissa kriterier som måste uppfyllas med en bra maskot. Ett är att den måste vara antingen gullig eller tuff. Allwin är ingetdera. Ett annat är en känsla av action och fartfylldhet. Allwin ser mest sinnesslö ut. Skillnaden blir tydlig på den nedre bilden. Vän av ordning ser att übermaskoten KaLo smugit sig in och bara äger tillställningen, som endast ett Lodjur från Göteborg kan göra.

KaLo, Friidrotts-VM i Göteborg 1995

Som vi tidigare visat här på maskotbloggen så har Sverige ingen stolt maskothistoria men det skall erkännas att KaLo (för övrigt till vänster i bilden ovan) ligger oss varmt om hjärtat. Sommaren 1995 tillhörde KaLo som dominerade fullständigt på Ullevi och bland annat hetsade Jonathan Edwards till ett fantastiskt världsrekord i tresteg. Visserligen har inte lodjur så mycket med just Göteborg att göra men det kompenserade man med ett sedvanligt halvlamt ordvitsande vid namngivningen (som dessutom måste varit fullständigt omöjligt att översätta åt Nebiolo och övriga utländska gäster) .

Det som framför allt imponerar med KaLo är hur långlivad han blivit. Andra maskotar kommer och går men KaLo består vilket är mycket ovanligt givet den hårda konkurrens om uppmärksamhet som råder i maskotvärlden. Bilden ovan är faktiskt från Finnkampen 2005 och som vi kan se är KaLo efter tio år i rampljuset still going strong och har fortfarande inga problem med att locka till sig kvinnliga beundrare. Keep on pimping KaLo!

Snowie the Snowman, Ishockey-VM i Sverige 1995

Jag vet inte hur ni ser på det men jag skäms å sveriges vägnar. Rätt rejält. Ja, men det såg ut så på sjuttiotalet, säger du. Det är möjligt men nu snackar vi 1995. Den är ful. Den är mesig. Den ser ut som den är gjord av en efterbliven 5-åring. Man hade sannolikt fått fram en vassare maskot om man så låste in en apa med fingerfärger i ett rum.
Denna maskot gjorde comeback ett par år senare. Fortfarande med ett retarderat utseende men i alla fall färglagd.

Lika som bär-extra 5!

I slutet av 80-talet försökte UEFA lansera evighetsmaskoten (lat: Perpetum Mascote) Bernie. Han dök upp för första gången i EM i Tyskland 1988 och återanvändes sedan i Sverige 1992 (efter att ha tillbringat fyra år i solariet??).
Varför UEFA ville snuva oss på nya trevliga maskotar är det ingen som vet, men det kan ha handlat om ren och skär snålhet för att spara in på maskotutvecklingskostnaderna. Som tur var kom UEFA på bättre tankar och friställde Bernie efter Sverige-EM. Enligt uppgift fick han senare jobb på Liseberg.