Berlino, friidrotts-VM i Berlin 2009

Ha! Ni trodde säkert att det skulle dröja ett helt år innan det kom ett nytt inlägg igen. Men icke! Maskotbloggen är tillbaka! Och dagsaktuella som vi alltid är riktar vi denna gång blickarna mot Berlin och friidrotts-VM. Deras maskot Berlino är verkligen exemplarisk: storhuvad, brun och glad. Vad mer kan man begära? Tyvärr tvingas vi konstatera att maskotarnas livslängd blir allt kortare. VM har inte ens börjat och Berlino är redan bortkastad - hemlös och förpassad till stadens parkbänkar. Det är bara en tidsfråga innan vi hittar honom här.

Fatso, sommar-OS i Sydney 2000

Fatso the Fat Arsed Wombat är ingen officiell maskot och borde därför egentligen vara diskvalificerad från deltagande på Maskotbloggen, men vi menar att han förtjänar ett hedersomnämnande.

Fatso dök först upp i TV-programmet The Dream with Roy and HG, som följde tävlingarna i Sydney, men tog snart över hela OS-cirkusen och utklassade sina officiella kollegor Syd, Ollie och Millie i popularitet. Bland annat lyckades han dyka upp på ett antal prisutdelningar, trots att Australiensiska Olympiska Kommittén försökte förbjuda idrottsmännen att umgås med Fatso. Det här gjorde folk så upprörda och gav så dålig publicitet att IOK blev tvungna att förneka all inblandning i bannlysningen av Fatso. Än idag kan en staty till den rundlagde wombatens ära beskådas utanför Sydneys olympiastadion. Respekt!

Dolphin, gymnastik-VM i San Juan 1996

- Sebaaastiaaan! Ser min stjärtfena tjock ut i de här trikåerna? Jaha, då skiter jag i det här och går hem och lyssnar på Barbara Streisand och dricker te istället!

Vad hände sen?

Vad händer egentligen med våra maskotvänner när den olympiska elden har slocknat, när finalen är spelad och idrottsmännen har åkt hem? Klarar de av att anpassa sig till ett liv utanför rampljuset? Vissa, som vår egen Kalo, lyckas faktiskt behålla sin stjärnstatus och dyker upp i alla möjliga och omöjliga sammanhang. För de flesta andra går det tyvärr inte lika bra. Likt dokusåpakändisar och Idol-deltagare glöms de skoningslöst bort så fort TV-kamerorna har släckts. Vi har redan berört ämnet i kapitlen om Benelucky och Naranjito/Fofo. Idag vill vi ta upp den stackars cricketmaskoten Mello som halkade förtvivlat snett när VM 2007 var färdigspelat och han inte längre kunde finna någon mening med sitt liv. Här ser vi en bild på hur det gick till när han i april i år arresterades för narkotikainnehav.

Vilken skräll! En surfartyp från Västindien, hela hans uppenbarelse fullkomligt skriker ganja! Det är snarast ett under att han inte åkte dit tidigare. Notera även hur nöjda konstaplarna ser ut efter att ha fångat denna samhällets fiende nummer ett. Mello själv verkar inte särskilt upprörd utan bär sitt sedvanliga pårökta leende.

Tappa inte tvålen, Mello, hälsar Maskotbloggen.

Snow-Mo, OS-kandidat för Salzburg 2010

Ibland är man evigt tacksam för att vissa länder nekas att arrangera ett OS. Styggelsen ovanför går under namnet Snow-Mo, Mozart Schneeball. Jag är i det närmaste stum över hur man kan skapa något så obeskrivligt fult. Syslöjdsprojekt i särskolan? Resultatet av ett nattligt glüwein-race på Österrikes sämsta PR-byrå? Eller är det möjligen ett sabotageförsök från de erkänt inkompetenta polska maskotklåparna? Förslag emottages tacksamt.

Agro-Hene, Africa Cup of Nations i Ghana, 2008

Vi har full förståelse för att alla afrikanska länder inte har obegränsat med pengar att lägga på maskotutveckling, men om man inte har råd med nåt bättre än det här kan man lika gärna låta bli. Jag orkar knappt ens ödsla ord på att kommentera hur fult det här missbildade fjäderfät är. Men jag måste ju ändå fråga vad det är för jävla tröja han har fått tag på? Inte ens Nelson Mandela skulle ta på sig den om så hans liv hängde på det. Sen undrar jag också vad "Agro-Hene" kan tänkas betyda på ghananska? Bondhöna?

The Lion, FIFA Futsal World Championship i Rotterdam 1989

Efter en lång semester på Caymanöarna är nu alla maskotroyalties slut och det är därmed dags för en fullmatad höstsäsong med Maskotbloggen! Vi rivstartar med en gynnare som representerar bollsparkarhybriden som går under namnet Futsal. Namnet är en mix av orden futebol och salão (fotboll inne). Man spelar med sidolinjer och inte med väggar, som i vissa andra varianter av innefotboll. För närvarande finns det två rivaliserande organisationer, något som sannolikt inte kommer att gynna möjligheterna att få bli en uppvisningssport under OS 2012.. Frågan är hur våra kära holländare tänkte? Normalt sett är det en god idé att hålla isär droger och idrott men upphovsmakarna till The Lion tyckte tydligen annorlunda. Någon annan förklaring till detta pundarlejons ofokuserade blick är svår att se? Ta seden dit du kommer liksom. För övrigt är detta gräsälskande kattdjur en ganska habil maskot. Ett minus till det föga fantasifyllda namnet dock. Herbinator eller Spliffy the laidback cat hade varit mer adekvat.

Lika som bär-extra 11!

Have no fear! Maskotbloggen är inte död utan har bara sovit väldigt djupt ett tag.
Vi inleder nu säsongen 2008 med en lika som bär-special med fokus på Österrike och Schweiz.
Låt oss börja med ishockey. Mobbarpingvinen Bully dök upp för första gången till ishockey-VM i Österrike 1996. Förutom hans faibless för kalsongryck och bötning var han en ganska trevlig bekantskap. Men visst hade man väl tröttnat på honom och hans hyss när han gjorde comeback två år senare i Schweiz?
Vad gäller sommarens EM-maskotar Trix och Flix så kan man väl bara konstatera att två "androgyna tvillingar" är ganska goda representanter för Europas mest könlösa och intetsägande länder (efter Belgien, förstås).

Klee Wyck, Commonwealth Games i Victoria 1994

Maskotvärlden är inte främmande för lite finkultur, ett bevis på det är Klee Wyck. Späckhuggaren som var maskot för Commonwealth Games är nämligen namngiven efter Emily Carrs debutbok med samma namn. Som vi ser på bilden är Klee en riktig vinnare, men är han inte lite väl socialt välanpassad, man ser ingen antydan till att han skulle leva upp till artens engelska smeknamn "the killer whale". Möjligen försöker han lura in omgivningen i falsk säkerhet innan han slår till.

Striker, fotbolls-VM i USA 1994

Det är framför allt två saker vi minns från USA-VM 1994: Sveriges största fotbollsframgång sen 1958 och den gemytlige maskoten Striker.
Världen är ju full av maskotar som är mer eller mindre inspirerade av Disney-figurer eller mangavärlden, men Striker är den enda vi kan komma på som har hämtat inspiration från de något mindre kända Hannah-Barbera-figurerna. Påminner han inte en hel del om Huckleberry Hound? I övrigt kan meddelas att Striker skapades av en John Over, med ett förflutet hos både Disney och Warner Bros, samt att Thomas Ravelli med stor sannolikhet fortfarande drömmer våta drömmar om Striker och allt annat som har att göra med VM-94.