Lika som bär-extra 4!

Vi har ju redan lite kortfattat behandlat den så kallade "bävern" Amik men hur tänkte egentligen kanadeserna när de utsåg superskurken Spökplumpen till maskot för sommar-OS 1976? Ett rött band runt magen räcker inte för att lura den här bloggen. Så undrar de vart pengarna tog vägen?

Millie, Sommar-OS Sydney 2000

Millie syftar givetvis på tusenårsskiftet och hon är en av tre maskotar för detta OS. De andra två är Syd och Olly men dessa lämnar vi därhän för tillfället. Detta myrpiggsvin skulle vara gruppens teknologiska whizkid och informationskälla. Jag tycker dock hon verkar lätt desorienterad. Hyfsad gullighetsfaktor ändå.

Lika som bär-extra 3!

Lennart "Nacka" Skoglund vs. Choclito, Copa America i Ecuador 1993

Vad är egentligen kopplingen mellan Ecuador och en stackars gammal nersupen bajare? Och vem i hela helvete kom på Sveriges genom tiderna lamaste smeknamn, "den vajande majskolven"???

Footix, fotbolls-VM i Frankrike 1998

Vi fortsätter på hyllningsspåret och presenterar Footix, maskoten från Frankrike-VM 98. Med sin gedigna serietradition lyckades fransoserna ta fram en riktig kvalitetsmaskot som har det mesta - fart, flärd och finess. Mannen bakom mästerverket är en viss Fabrice Pialot som slet i 14 år i sin källarhåla i nordvästra Bretagne för att få till den rätta snitsen. Namnet fick monsieur Pialot dock lite hjälp med. Det Asterix-klingande Footix fick 47% av rösterna i en minitel-undersökning bland 19 000 fransmän. Sist men inte minst vill vi understryka genidraget att paketera hela tuppkonceptet i en läckert tajt kroppsstrumpa och därmed drastiskt öka Footix' popularitet bland damerna.

Misha, sommar-OS i Moskva 1980

Dags att hylla en av de riktigt stora om inte den störste i maskotarnas stolta historia, björnen “Mikhail Potapych Toptygin” eller Misha som han allmänt kallades. Visst, man kan tycka att kombinationen Sovjet och björn är lika nyskapande som den GAIS och skinnväst men ändå, den här gången lyckades det. Så här 26 år senare lever minnet av Misha vidare och det är nog fortfarande den maskot som haft störst genomslag hos allmänheten. Fråga vem ni vill om maskotar de minns och det skulle förvåna mig storligen om inte den här björnen snabbt dök upp.

Än mer anmärkningsvärd blir Mishas popularitet om man tänker på hur läget var 1980. Det kalla kriget var kallare än på länge efter den ryska invasionen av Afghanistan och USA med flera bojkottade spelen och utmålade Sovjet som ondskans näste. Trots dessa odds lyckades de sluga moskoviterna charma hela världen enbart med hjälp av en söt liten björn. Designern bakom mästerverket, barnboksillustratören Victor Chizikov jobbade hårt i sex månader och han lyckades fullt ut.

Misha var en stormande succé och visade på allvar hur mycket en lyckad maskot kan betyda för ett evenemangs framgång. Till skillnad från tidigare spel hårdlanserade man nu maskoten och lät den förståndigt nog vara med vid både öppnings- och avslutningsceremonierna. Souvenirer med Misha såldes i stora mängder och visade att även de bakom järnridån visste en del om hur det här med kringförsäljning funkade. Det är inte en slump att den enda maskot som syntes till när jag växte upp var en liten Misha-porslinfigur som stod i fönstret på sommarstället.

Däremot är det nog inte många som minns Vigri, sälen som representerade OS-seglingarna i Tallinn och det är nog lika bra det. Är det rabies stackarn drabbats av?

John Doe, Friidrotts-VM i Tokyo 1991

Den här gynnaren retar gallfeber på mig av flera skäl. De lata japsarna har inte ens orkat döpa honom! Är det ett ägg? Är det en kanin? Hur ett land med så stolta traditioner inom animation och serieteckning kan skapa ett sådant gult missfoster är en gåta. Till råga på allt är den lik loggan på ett budföretag (eller om det var däckfirma..?) i göteborgstrakten.

Pinoccio, fotbolls-EM i Italien 1980

Pinoccio var som ni säkert vet en pojke av trä vars näsa växte när han ljög. Vad ni kanske inte visste var att han även var EM-maskot i Italien 1980. Vad den här satungen hade ljugit ihop för horribla historier för att förtjäna en glasstrut mitt i nyllet är det dock ingen som vet.

Förutom det enkla faktum att han är uppseendeväckande ful hamnar Pinoccio långt, långt ner på maskotrankingen av en annan orsak också - han är ju inget original! Ryssarnas björnar framstår helt plötsligt som höjden av kreativitet. Om det är så vi ska ha det så röstar vi på Pellefant som maskot till fotbolls-VM i Sydafika.

Bear cub, ishockey-VM i Moskva 2007

De har gjort det igen! Nu har den ryska tankesmedjan gått på högvarv och kreativiteten har sannolikt flödat likt Smirnoff på tundran. Japp! En satans björn till.. Inte ens en tuff björn utan en hjälmklädd bamse-klon som av kroppshyddan att döma sannolikt gått på Atkins-diet.

Keyano, Commonwealth Games i Edmonton 1978

Commonwealth? Vad är det undrar du? Jo, denna Kalle Anka-olympiad är endast öppen för medlemmar i det brittiska samväldet. Man tävlar i sköna grenar som cricket, gräsbowling och ca 39 (trettionio!!) olika skjutdiscipliner. När det gäller maskoten så skulle man lätt kunna tro att ryssarna hade lagt sin näsa i blöt igen, med sin närmast maniska faiblesse för björnar av olika slag. Men så är icke fallet. Björnens namn är Keyano, vilket är Cree-indianska för "mäktig nalle i trikå".

Lika som bär-extra 2!

Det är svårt att veta exakt vad den ansvarige designern för VM i fotboll i Italien 1990 hade i tankarna när denne tog fram sitt missfoster till maskot. Min misstanke är att det förekom vissa penningbidrag från leksakstillverkare som satt på stora lager med vid det här laget helt passé och osäljbara "Rubiks orm"-leksaker. Ciao satte dock inte igång någon ny försäljningsexplosion trots en hyllningslåt från Lasse Holm. Den hittade jag inte på nätet men väl en annan klassisk hyllning till Italien.