Allwin, Friidrotts-EM i Göteborg 2006

Det hjälps inte. Trots hemmaplan. Det måste gå att komma på nåt bättre än det här. Namnet, Allwin, togs fram genom en sms-omröstning. Några av medtävlarna var bland annat Shakespear (!) och Jane the Crane. Vad hände med mina förslag, Tranströmer och Craniac?? Dessutom gör tävlingsledningen sig skyldig till nåt sorts copyright-brott då namnet Allwin redan använts för att en maskot till World Games i Duisburg 2005! Min spontana reaktion om jag upptäckt denna spattiga trana på plats vore ett barmhärtighetsskott med hagelbössan i höjd med diskusringen på Ullevi.

Det finns vissa kriterier som måste uppfyllas med en bra maskot. Ett är att den måste vara antingen gullig eller tuff. Allwin är ingetdera. Ett annat är en känsla av action och fartfylldhet. Allwin ser mest sinnesslö ut. Skillnaden blir tydlig på den nedre bilden. Vän av ordning ser att übermaskoten KaLo smugit sig in och bara äger tillställningen, som endast ett Lodjur från Göteborg kan göra.

Mello, cricket-VM i Västindien 2007

Goda nyheter! Cricketmaskoten är inte fullt så utrotningshotad som vi först trodde och vi har lyckats gräva fram ytterligare en!

Mello är även intressant ur en annan aspekt eftersom han är ett uppenbart försök av arrangörerna att förändra hela sportens image. Normalt förknippar vi ju cricket med vita kläder, tepauser och hyfsat stiff upper lips, medan Mello vill få oss att tro att cricket hör hemma i X-games tillsammans med bungeebiking, scubawrestling och liknande krystade sporter. Vi får väl se om kidsen köper det. Lycka till, önskar Maskotbloggen!

Lika som bär-extra 8!

Känns inte det där löpsteget hos maskoten Nandy från U20-VM i Argentina 2001 igen? Ta bort bollen och infoga Wile E. Coyote i bilden så faller bitarna snabbt på plats. Inte ens i Argentina är väl strutsarna blåa? Inte den första gången en maskotdesigner hämtat inspiration från de tecknade seriernas värld. För de som undrar är förresten Roadrunner en sorts tuppgök.

KaLo, Friidrotts-VM i Göteborg 1995

Som vi tidigare visat här på maskotbloggen så har Sverige ingen stolt maskothistoria men det skall erkännas att KaLo (för övrigt till vänster i bilden ovan) ligger oss varmt om hjärtat. Sommaren 1995 tillhörde KaLo som dominerade fullständigt på Ullevi och bland annat hetsade Jonathan Edwards till ett fantastiskt världsrekord i tresteg. Visserligen har inte lodjur så mycket med just Göteborg att göra men det kompenserade man med ett sedvanligt halvlamt ordvitsande vid namngivningen (som dessutom måste varit fullständigt omöjligt att översätta åt Nebiolo och övriga utländska gäster) .

Det som framför allt imponerar med KaLo är hur långlivad han blivit. Andra maskotar kommer och går men KaLo består vilket är mycket ovanligt givet den hårda konkurrens om uppmärksamhet som råder i maskotvärlden. Bilden ovan är faktiskt från Finnkampen 2005 och som vi kan se är KaLo efter tio år i rampljuset still going strong och har fortfarande inga problem med att locka till sig kvinnliga beundrare. Keep on pimping KaLo!

Choklit, Canada Games i Thunder Bay 1981

Stackars, stackars lelle Choklit, varför ser han så ledsen ut? Kan det vara för att han, som är en väldigt trevlig liten maskot, vet att det 14 år senare kommer att komma två missfoster som spottar på allt vad älgar och Canada Games står för?

För övrigt undrar jag om någon kan förklara kopplingen mellan vår käre tiotaggare och den här majskolven. Vad betyder egentligen Choklit/Choclito?

Ausca, Commonwealth Youth Games i Bendigo 2004

Ärligt talat så vet jag inte vad jag ska säga. Det här förväxta skadedjuret är kanske inte lika fantasilöst som den polska ekorren, men det är fan så mycket fulare. Det kan mycket väl vara den fulaste maskoten någonsin. Men vad kan man förvänta sig när arrangörerna är för snåla för att anlita en proffessionell designer, utan tvingar de stackars barnen i klasserna 4B och 4/5W i Eaglehawk North Primary School att plocka fram denna vanskapta pungråtta. Antagligen fick de inte ens en klubba för besväret.
Skäms, Bendigo!

(Bendigo är för övrigt en metropol på 95,000 invånare ca 150 km nordväst om Melbourne, Australien.)

Croconile, African Cup of Nations i Egypten 2006

Mästerskapet som sådant präglades av en rätt trist fotboll men det kan inte skyllas på maskoten "Croconile" som faktiskt är riktigt lyckad och hjälpte hemmalaget att ta hem turneringssegern. Bra design med en tydlig lokal anknytning och ett helt ok namn gör att vi på maskotbloggen får dela ut ett högt betyg. Extraplus för att "Croconile" ser ut att vara på väg att bryta ut i "Walk like an Egyptian"-dansen.

Quiz time!

Vem är detta?



1. Djävulens avkomma
X. En ondskefull irländsk tomte som äter små barn
2. Maskotapan Bei Bei från Asian Cup i Kina 2004

Dazzler, cricket-VM i Sydafrika 2003

Länge trodde man att cricketmaskoten bara var ett fantasifoster, precis som enhörningen, kentauren och lemuren. Vi på maskotbloggen är därför oerhört stolta över att kunna presentera Dazzler, en tvättäkta och livs levande cricketmaskot!

Vår vän Dazzler är inte bara ett bevis för att cricketmaskoten faktiskt existerar utan även en synnerligen kompetent maskot i största allmänhet. Coolt namn och hög originalitetsfaktor på valet av djur. Det enda man kan ifrågasätta är väl hans klädsmak, men snygga skjortor verkar inte vara sydafrikaners starka sida.

Snowie the Snowman, Ishockey-VM i Sverige 1995

Jag vet inte hur ni ser på det men jag skäms å sveriges vägnar. Rätt rejält. Ja, men det såg ut så på sjuttiotalet, säger du. Det är möjligt men nu snackar vi 1995. Den är ful. Den är mesig. Den ser ut som den är gjord av en efterbliven 5-åring. Man hade sannolikt fått fram en vassare maskot om man så låste in en apa med fingerfärger i ett rum.
Denna maskot gjorde comeback ett par år senare. Fortfarande med ett retarderat utseende men i alla fall färglagd.